Många frågetecken kring åldersbedömningar

Dela
September 11, 2017, 9:00
Högskolan

​Petter Mostad, docent i matematisk statistik, är kritisk till att Rättsmedicinalverkets åldersbedömningar av asylsökande personer satts igång innan metoden är verifierad. I ett eget forskningsprojekt ska han gå igenom statistiken i RMV:s metoder.

NMR-bild av knäledPetter kom in på området forensisk statistik, som till exempel dna-analyser, redan på 90-talet men det är inte därigenom som han kommit att engagera sig i frågan. Det var istället en kollega på Matematiska vetenskaper, som hade en vän som var god man för en flykting, som frågade om den statistik som man åberopade i ett avslag verkligen var vetenskaplig. Petter skrev ett utlåtande om detta och i slutänden fick personen uppehållstillstånd, men man vet förstås inte om utlåtandet bidrog på något sätt. Halvtannat år efter detta, det vill säga i höstas, kom en våg av administrativa besked om strängare åldersbedömningar, och samtidigt fick Petter ta emot en motsvarande våg av statistiskt tveksamma beslut.

– De enskilda saker som jag sett är naturligtvis bara de som överklagats, men gemensamt för dem var en konstig användning av statistik. Det är självklart tråkigt för de personer som drabbas av en dålig användning av vetenskapen, men jag känner också ett ansvar för vetenskapen i sig så att den inte råkar i vanrykte om man använder den för att fastslå sådant som det inte finns täckning för.

Petter gjorde några ytterligare utlåtanden, som handlade om hur man använt de medicinska observationer som gjorts för att ta beslut, och satte sig in i litteratur som fanns i ämnet. Sedan i våras kräver Migrationsverket att medicinsk åldersbedömning av asylsökare utförs av RMV. De använder sig av röntgen av visdomständerna och NMR-bilder från knäleden, och i många fall är resultaten motstridiga, det vill säga att det ena uppnått slutstadium men inte det andra och vice versa. Knäleder är inte något man forskat på i någon större utsträckning och det finns en stor osäkerhet i hur man ska tolka dessa resultat. Metoden håller på att utredas av Socialstyrelsen med hjälp av personer som man vet åldern på, den är klar i november men redan nu använder man alltså resultat från den. Petter tycker det är märkligt – och även att man inte valt att utgå från handleder istället, där det finns fler studier att luta sig mot.

Röntgenbild av tänderKring visdomständer finns det däremot en del forskning delvis med utgångspunkt från en stor studie i USA på 90-talet, där man traditionellt tar ett stickprov från en population, jämför tandstatus och känd ålder, och beskriver åldersspridningen för en given tandstatus. Man har då valt en fysisk markör som ändrar sig mycket i 18-årsåldern och som rör utvecklingsstadiet på visdomständernas rötter. För en asylsökare observerar man åldersmarkören, och använder sedan motsvarande spridning i studiepopulationen för att förutsäga personens ålder. Ett problem med detta är att individen måste kunna anses vara ett stickprov från just den populationen, och olika folkgrupper har olika genetik och mognadsförhållanden.

– Ett annat problem är att det finns ett beroende mellan orsaken till att de här individerna åldersbedöms och den variabel man vill prediktera, man misstänker att de har en viss ålder. Det gör att man inte direkt kan använda de sannolikheter man får. I alla de fall som jag sett på finns även annan information som till exempel familjeförhållanden och psykosociala intyg, men handläggarna på Migrationsverket vet inte hur de ska hantera detta. De bortser från osäkerheten och de medicinska åldersbedömningarna blir en alltför stor del i det slutliga avgörandet.

Det Petter nu vill göra är att utvärdera RMV:s metoder, att försöka skatta hur stora felen är rent statistiskt, och om beslutsproceduren är optimal. Etikprövningsnämnden har bett honom komplettera med information om hur den personliga integriteten bevaras och om kompetensen för att bedöma röntgenplåtar, men Petter kommer alltså bara att se på om statistiken är bra gjord eller inte, så denna information är inte riktigt relevant. På sikt skulle han dock vilja föra fram en metodologi som utifrån ett Bayesianskt beslutsteoretiskt ramverk kan väga in all tillgänglig information av olika typer för att ta beslut, på ett sätt som är rimligt och vetenskapligt möjligt även för en handläggare på Migrationsverket, och i möjligaste mån minimera osäkerheten och få bort godtycket.

– Det handlar ju om det välkända problemet med optimala beslut under osäkerhet och detta kan som så mycket annat matematiseras. Sverige ska inte gå ut och säga att man tillåter barn att stanna i landet samtidigt som man eventuellt utvisar personer på lösa eller felaktiga grunder, det är en fråga om ärlighet. Matematiskt kan det vara ett enkelt problem, men det är väldigt politiskt och en riktig utmaning att få gehör för sina idéer. Jag får fortfarande en massa mail om tagna beslut, men jag hinner inte med dem och jag är inte säker på om utlåtandena tas tillvara i alla fall. Istället försöker jag påverka systemet, genom forskning.

Text: Setta Aspström
Bilder: NMR-bild av knäled och röntgenbild av tänder, privata