Vital hundraåring med stort inflytande

Dela
September 11, 2017, 12:00
Högskolan

​Under ett sekel har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse delat ut 24 miljarder kronor till "landsgagnelig" svensk vetenskap. Sedan några år tillbaka betyder det att man satsar mycket på excellens och forskningsprojekt som står sig internationellt. Det har gynnat Chalmers.

​Siffrorna talar sitt tydliga språk. 2012 fick Chalmers 38 miljoner kronor i anslag från Wallenberg­ stiftelserna. Året därefter 48. Sedan dess har anslagen fortsatt stiga för att 2016 vara uppe i 125 miljoner kro­nor. Det gör den privata bidragsgivaren till universitetets femte största finansiär (om man räknar bort utbildningsdepartementet).
 
Varför är Chalmers så framgångsrika när det gäller Wallenberganslag?
–Det beror på flera faktorer. En är att vi har en bra intern process för att vaska fram forskare som kan konkurrera om sto­ra anslag. Man söker inte fritt utan varje universitet plockar fram sina kandidater. En annan är att vi varit bra på internatio­nella rekryteringar av unga framstående forskare som varit framgångsrika på att få medel. Sedan passar vi förstås väl in på områdena som Wallenberg pekar ut som intressanta inom teknik, naturvetenskap och Life Science, säger Lars Börjesson, professor och rektors rådgivare om forskningsinfrastruktur.
 
Det var 1917 som Knut och Alice Wallen­berg donerade 20 miljoner kronor och grundade stiftelsen som skulle främja forskning som var ”landsgagnelig”, alltså till nytta för Sverige. Först hade makarna som strategi att ge anslag till byggnader och idag torde deras namn vara det van­ligast förekommande på byggnader hos svenska universitet och lärosäten. Där­ efter var huvudpolicyn att ge anslag till dyrbar utrustning och sedan 2010 huvud­sakligen till projekt- och individanslag.
–I dagens globala värld kan de erbjuda de bästa forskarna att vara internationellt konkurrenskraftiga, så att de kan konkur­rera med länder som normalt har betyd­ligt större resurser och nå samarbeten över nationella gränser. Det är vad som är landsgagneligt idag och där stiftelsen gör skillnad.
 
Bland de forskare på Chalmers som fått stora anslag märks namn som fysikern Per Delsing och matematikern Holger Root­zén som vardera fått 50 miljoner kronor i projektanslag. Medan Delsings forskar­grupp styr små ljuspartiklar och fotoner för att bland annat kunna visa den så kallade tvillingparadoxen på ett mikrochip leder Rootzén ett projekt vars mål är att ta fram matematiska metoder som kan beskriva hur slumpmässiga fenomen ut­vecklar sig.
–Det är ovanligt att en privat finansiär satsar på matematik. Men är vi inte bra i matematik tappar vi i all annan vetenskap. Så där tar de helt enkelt ett ansvar. Grundforskning är viktigt för stiftelsen.
 
Som Sveriges största privata finansiär kan man ses som ett komplement till de statliga finansiärerna som lägger grunden, men måste förhålla sig till regleringsbrev och vilken regering som styr.
–Stiftelsen har inga direkta krav på transparens eller att man ska fördela an­slag rättvist över landet. De kan lägga sina resurser där de får stor effekt utan att be­höva ta hänsyn till politiken. Det är deras stora styrka, säger Lars Börjesson.
 
Det måste få stora effekter både inom aka­demin och politiken?
–Ja, det får till exempel effekter på hur universiteten arbetar för att vaska fram ansökningar med sina bästa forskare. Som jag sa tidigare har Chalmers ett bra maski­neri för det. Det kanske vi inte hade haft i lika hög grad annars. Och när vi rekryte­rar forskare till relevanta områden så tit­tar vi alltid på att om personen ifråga har potential att i framtiden kunna få anslag från Wallenberg eller Europeiska forsk­ningsrådet.
–När de adresserar de stora konkur­rensutmaningarna som svensk industri och akademi står inför så får de såklart också politiska effekter i någon mening. Man har till exempel lagt 1,3 miljarder på det så kallade WASP-projektet där Chalmers och andra universitet samver­kar för att utveckla autonoma system för industrin.
 
Wallenberg-pengar har lyft hela forsk­ningsområden. På Chalmers har till exempel nanoforskningen stärkts genom utvecklingen av renrum och terrahertzlabb på MC2. All forskning kring informationsteknologi har också fått sig en skjuts. Liksom materialforskning och, inte minst, rymdforskning. Onsala labo­ratorium har genom åren fått långsiktiga bidrag som gjort dem världsledande inom radioastronomi. Så sent som i maj invigdes de nya tvillingteleskopen som stiftelsen finansierat med 40 miljoner kronor.
–Life Science är ett område som vi tra­ditionellt kanske inte varit jätteduktiga på men där vi på senare år varit systematis­ka och visat att vi som tekniskt universi­tet vill vara bra inom biotech. Genom att satsa på spetsforskning har de hjälpt oss att bygga upp detta, säger Lars Börjesson som tror att Chalmers även i fortsättning­ en kommer att vara en viktig spelare när Wallenberg-pengar fördelas.
–Vi är som sagt bra på att identifiera spetsen på Chalmers. Dessutom har vi en väldigt bra industrisamverkan.En trend är att stiftelsen satsar på stora industriella områden där Sverige ska kunna konkur­rera globalt. Fortsätter det så kommer vi definitivt att vara en viktig spelare.

Fakta

Några Chalmersforskare som fått stora anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse:
  • Pernilla Wittung Stafshede – proteinforskning
  • Eva Ohlsson – elektronmikroskopi
  • Peter Andreksons – trädgenomik
  • Mikael Käll – bionanofotonik
  • Jens Nielsen – systembiologi
  • Andrew Ewing – bioanalytisk kemi
  • Per Delsing – kvantfysik
 
Text: Lasse Nicklason, publicerades i Chalmers magasin nr 2 2017
 
 
Den 28 september hålls Metabolism – The Foundation of Life, ett symposium för att fira Knut och Alice Wallenbergs stiftelsens 100 års jubileum. Mer information och anmälan >>
 

Läs också